AUD-20260430-WA0005

0:00

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Välkommen till Sommar i P1 med klimatforskaren Elin Rös om hur vi ska föda en växande befolkning utan att förstöra planeten. Året är 2007 och jag är föräldraledig från mitt jobb i it-branschen. Det är ett roligt och välbetalt jobb. Jag arbetar med programvara för mobiltelefoner och reser världen runt för att förhandla med andra it-företag.

0:38

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Men just nu är jag alltså hemma med våra barn. På fyra år har jag fått tre barn och fått uppleva den där omvälvande känslan. Det innebär att få barn. När fokus flyttas från en själv till någon annan. Någon som ska leva kvar på jorden när man själv vandrar vidare. Någon som man älskar villkorslöst. Och någon som man vill göra allt för.

1:01

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det här året, 2007, är klimatförändringarna på tapeten som aldrig förr. När FNs klimatpanel IPCC släpper sin rapport blir det mycket uppmärksamhet i media. Al Gore gör en film som ses av miljontals människor världen över och i Sverige släpps en utredning som pekar på alla risker och konsekvenser för vårt land.

1:24

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det här stör min idyll. Det är jävla jobbigt att lyssna på. Det går förstås att stänga av. Hitta på miljoner ursäkter i stil med Jag kan väl ändå inte göra något åt saken. Sverige är väl ändå rätt så bra. Det är väl i huvudsak kineserna som är problemet. Eller amerikanerna. Men jag får svårare och svårare att skärma mig. Det skaver mer och mer.

1:48

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Och där någonstans är det som poletten verkligen trillar ner. Jag ser på mina tre små barn samtidigt som jag hör på rapporteringen som beskriver hur vi med våra utsläpp av växthusgaser håller på att förstöra förutsättningarna för vår civilisation. Det slår mig plötsligt med full kraft. Vad håller vi människor på med? Vad håller jag på med? Forskare hade redan då varnat om klimatförändringarnas konsekvenser i nästan 20 år.

2:17

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Vad är det för värld vi lämnar över? Och ja, hur jag lever bidrar i allra högsta grad till det här med allt bilåkande, flygresor över hela världen, massor av prylar. Vad ska jag svara mina barn om de i framtiden vänder sig mot mig och frågar? Mor, vad gjorde du när världen brann? Ska jag svara?

2:40

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Jo, mitt barn. Jag letade fram en spade, en sandhög och grävde ett stort hål i vilket jag stoppade mitt välupplysta huvud och täppte till. Nej, till slut går det inte. Jag känner att jag måste göra något. Jag kan inte tillbringa dagarna med att utveckla mer eller mindre meningslösa mobilappar. Jag börjar fundera på vad jag skulle kunna jobba med för att bidra till lösningen istället. Hmm. Jag börjar kolla runt på olika jobbsajter.

3:07

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

På Sveriges lantbruksuniversitet söker de en doktorand som ska hålla på med klimatberäkningar av livsmedel. Det kanske kan vara något för mig, tänker jag.

3:15

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Jag har ju ändå läst en massa matte och jag har ju jobbat alla mina ungdomssomrar på en jordgubbsodling. Så lite om jordbruk kan jag också. Jag kan köra traktor och jag kan vika jordgubbskartonger. Och det visar sig att en traktorkörande teknisk fysiker är precis vad de behöver där på Lantbruksuniversitetet. Våren 2008 säger jag upp mig från mitt it-jobb för att börja forska.

3:38

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Jag heter Elin Rös och nu 14 år senare är jag lektor på samma universitet. Här i mitt sommar ska jag berätta om de viktigaste insikterna min forskning har gett mig. Det kommer att handla om hur vi ska äta och producera mat till en växande världsbefolkning utan att paja planeten. Jag kommer att förklara varför kött har så stor klimatpåverkan och om vi behöver äta insekter. Och vad är egentligen köttparadoxen? Och hur kommer det sig att rårisdieten kan göra livet magiskt?

4:44

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Sommaren 2008 är jag otroligt taggad inför mitt nya jobb som doktorand. Jag kan inte hålla mig utan redan på semestern börjar jag plöja otaliga rapporter om mat och klimat. Jag inser att utmaningen är enorm. Maten står för en tredjedel av växthusgasutsläppen globalt.

5:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Och de här utsläppen måste minska drastiskt samtidigt som vi inom några decennier är 10 miljarder människor på jorden som ska ha mat. Det är med näsan i en rapport från FNs jordbruksorgan FAO som det går upp för mig vilken stor klimatpåverkan köttproduktionen har. Rapporten beskriver hur utsläppen från världens djurhållning är större än avgaserna som kommer ur alla världens bussar och bilar.

5:25

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Varför pratar ingen om det här? Undrar jag där i solstolen på västkusten. Jag reflekterar också för första gången över hur jag själv äter. Ja, det är kött eller fisk till nästan alla måltider. Någon broccoli soppa ibland kanske, men annars äter väl jag som svenskar gör mest. Köttfarsås och spaghetti, köttbullar, farlikorv, tacos, lax och kyckling. Det här med matens klimatpåverkan är verkligen inget jag någonsin tänkt på tidigare.

5:55

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Kött har per kilo mellan 3 och 60 gånger högre klimatpåverkan än växtbaserade proteinkällor. Varför är det så? Det beror framförallt på två saker. En är att kor och får och andra djur som är idisslare andas ut med tan. Idisslare har ett matsmältningssystem som gör att de kan bryta ner fiberrikt material som gräs och halm. Ni vet kons berömda fyra magar. En fantastisk grej egentligen.

6:22

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

En ko kan till och med äta både sågspån och hästskit. Alltså tillgodogöra sig energi ur material som våra mänskliga magar inte kan bryta ner. Men när de gör det bildas också metangas som en kraftig växthusgas. I närtid mycket värre än koldioxid.

6:39

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Den andra anledningen till att kött har så hög klimatpåverkan är den stora mängd foder som går åt för att föda upp djur. För att producera ett kilo griskött till exempel går det åt cirka sex kilo foder som vete, korn, havre och bönor. Så klimatpåverkan från ett kilo griskött består alltså av klimatpåverkan från sex kilo foder och lite ytterligare utsläpp från grisens gödsel och energianvändning i gristallarna.

7:07

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Och utsläppen från foderodlingen då? Till exempel odling av vete. Vad består de av? Jo, dels kommer de förstås från dieselanvändningen i traktorer och skördetröskor. Att tillverka konstgödsel är energikrävande och görs idag på naturgas. Så det bidrar också med betydande utsläpp. Men den största källan till växthusgasutsläpp från odling det är lustgas. Ja, det hör du rätt. Precis samma gas som man andas på förlossningen.

7:34

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När vi odlar gödslar vi med kväve och när det finns mycket kväve i marken bildas lustgas. Men det är ingen idé att du nu kutar ut och börjar sniffa i en veteåker. Koncentrationerna är mycket låga. Men eftersom lustgas, precis som metanet, också är en kraftig växthusgas, faktiskt ännu värre så bidrar åkarnas lustgasutsläpp till en stor del av jordbrukets klimatpåverkan.

7:59

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Så all odling av vete, havre, bönor, potatis, morötter och allt annat orsakar alltså växthusgasutsläpp. Därför måste vi använda grödorna smart och inte slösa bort dem på djurfoder. Av alla grödor som produceras i världen används cirka en tredjedel till djurfoder. I Sverige hela 60 procent. Om vi istället skulle använda de här grödorna till mat så skulle ytterligare 4 miljarder människor kunna livnära sig på det.

9:11

S… Speaker 3 (AUD-20260430-WA0005)

Det råder stor vetenskaplig konsensus kring att köttkonsumtionen i den rika delen av världen behöver minska. Dels för att kunna föda en växande befolkning och dels för att hantera miljö- och klimatkrisen. Men varför måste konsumtionen minska? Kan vi inte bara stoppa utsläppen i själva köttproduktionen? Tyvärr har det visat sig svårt att hindra korna från att släppa ut metan och åkrarna att läcka lustgas.

9:36

S… Speaker 3 (AUD-20260430-WA0005)

Det går att minska en del på metan och lustgasen. Jag kommer tillbaka till det. Men det visar sig svårt att styra de här biologiska processerna. Dessutom är det nu extremt bråttom att få ner utsläppen. Därför visar forskningen tydligt att det behövs både minskningar av utsläppen i själva produktionen så långt det nu går och en minskad konsumtion av kött och mjölk i västvärlden.

10:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Svenska kollegor och jag har räknat ut att om alla skulle äta som vi här i Sverige spräcker vi klimatkalkylen helt och hållet. Jordbruksmarken räcker heller inte till för att odla allt i foder vi skulle behöva om alla skulle äta lika mycket kött som vi svenskar. Redan idag tar jordbruksmarken upp hälften av jordens beboliga yta medan städer och vägar till exempel bara utgör en procent. Samtidigt finns det många människor på jorden, framförallt i fattiga länder, som svälter och lider brist på viktiga näringsämnen.

10:30

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

För dessa, speciellt barn, kan en liten bit kött, ett ägg eller ett glas mjölk om dagen vara skillnaden mellan att utvecklas normalt eller att stanna i utvecklingen både fysiskt och mentalt. Men för att de här människorna ska kunna äta lite mer kött och mejeriprodukter måste de av oss som äter mycket kött minska vår konsumtion för att ekvationen ska gå ihop.

10:52

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

I Sverige äter vi per person nästan dubbelt så mycket kött som världsgenomsnittet. Ungefär fyra gånger så mycket som människor i många fattiga länder. Okej, men hur mycket mindre då och vilket kött? Det är ganska komplicerat att svara på den frågan eftersom det beror på många olika saker. Men jag ska göra ett försök att reda ut en del.

11:13

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Kyckling och griskött har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt och lammkött eftersom kycklingarna och grisarna inte är idisslare och därför inte släpper ut så mycket metan. Men kycklingar och grisar äter å andra sidan sånt som vi människor kan äta direkt. Det vill säga spannmål, alltså havre, vete, korn till exempel och bönor.

11:36

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det är mycket klimateffektivare att äta spannmålen och bönorna direkt än att ge dem till djur eftersom det i köttproduktionen går åt mycket mer foder än vad vi får ut i kött. Spannmål och bönor i kombination innehåller alla de aminosyror, alltså byggstenarna i protein, som vi människor behöver. Att utfordra djur med sånt som vi själva kan äta blir därför en förlustaffär näringsmässigt. Ja, en typ av gigantiskt svinn.

12:05

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Om det ska vara någon större poäng med kyckling och gris i framtiden behöver de äta sånt som inte vi vill eller kan äta. Till exempel rester från livsmedelsindustrin eller matavfall. Men det finns inte så mycket sånt. Det räcker bara till att föda upp en bråkdel av dagens grisar och kycklingar. Idisslarna däremot, alltså kor och får, behöver inte äta vår mat utan kan ju livnära sig på sånt som är svårsmält för människan, till exempel gräs.

12:33

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

En stor del av världens jordbruksmark utgörs av just gräsmarker som är svåra att använda för odling av mat till oss människor. De kan vara för magra, för blöta eller för steniga. Men en hel del av betesmarken globalt är inte naturliga gräsmarker. I Sydamerika till exempel tas fortfarande mycket regnskog och andra naturtyper med höga biologiska värden ner för att göra plats åt betesdjuren.

12:59

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Att det moderna jordbruket och betesmarkerna breder ut sig globalt är den största anledningen till att vi är inne i vad som brukar kallas den sjätte massutrotningen. I en enorm takt håller vi på att utrota en stor del av världens växter, däggdjur, svampar, insekter och groddjur. De vilda djuren får helt enkelt inte plats.

13:19

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Vi människor och våra djur har blivit så många att om vi lägger ihop vikten hos alla däggdjur på jorden så utgör våra tama däggdjur, alltså våra kor, grisar, hästar och så vidare, hela 60 procent av den massan. 36 procent är människor och endast 4 procent är vilda djur. Vi och våra djur har minst sagt lagt beslag på jordens resurser.

13:45

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Så idelserna är bra på så sätt att de inte konkurrerar om maten med oss människor. Men å andra sidan har vi då metanutsläppen och de stora ytor som deras betande lagt beslag på globalt. Men i Sverige och även på vissa andra platser är det lite annorlunda. Här är hotet inte att jordbruket och betesmarkerna breder ut sig. Här är det istället brist på gamla betesmarker skjuta på traditionellt sätt.

14:12

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När människan började bedriva jordbruk här för tusentals år sedan betade djuren över stora ytor och en speciell mångfald av växter och djur skapades av just denna skötsel som pågick under tusentals år. Vad som uppstod var vad vi idag kallar naturbetesmarker och som då täckte stor del av Sverige.

14:31

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

I och med jordbrukets intensifiering har naturbetesmarkerna minskat drastiskt under de senaste hundra åren. Många har planterats igen med granskog vilket innebär att många arter som är knutna till de öppna naturbetesmarkerna nu är hotade. En del av de här arterna är viktiga för matproduktionen, till exempel bin och humlor som pollinerar våra grödor. Så i Sverige behöver vi faktiskt mer betesmark för att bevara den biologiska mångfalden. Och då behövs kor och andra gräsätande djur.

15:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Så grattis till alla köttälskare. Det finns ett kött som är bra för bevarandet av arter. Naturbeteskött. Det är inte alltid lätt att hitta. Långt ifrån alla kor och deras kalvar betar i såna här marker. Men fråga i en välsorterad butik eller leta upp en naturbetesbonde nära dig. Men hur mycket måste vi minska på köttkonsumtionen då?

15:20

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det finns inget exakt svar på den frågan eftersom det beror på hur mycket och hur fort utsläppen kan minska i själva produktionen och i andra sektorer. Men det handlar om en minskning på någonstans mellan 30 och 70 procent för oss här i den rika delen av världen. När det gäller naturbetesköttet så har vi räknat ut att ungefär 100-200 gram nöt eller lammkött i veckan per svensk är en mängd som motsvarar de betesdjur som behövs för att beta de svenska naturbetesmarkerna.

15:50

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Den mängden skulle även kunna vara klimatmässigt hållbar. De viktiga betesdjuren släpper ju också ut metan i sin fodersmältning så klimatet tål inte obegränsade mängder naturbeteskött. Det handlar alltså om en eller två hamburgare eller några portioner köttfärssås i veckan.

16:51

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Jag står i leran och kliar Kajsa på ryggen. Ganska ordentligt ska man klia. Då blir det så skönt att Kajsa välter över, grymtar och signalerar Klia mig på magen! Kajsa är en gris, ett så kallat linderösvin. En gammal, robust lantras som klarar både kyla och värme och springa runt i knaggliga hagar och äta lite av varje.

17:12

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Kajsa tillhör de knappt 2 procent av Sveriges grisar som får komma ut och beta och böka och röra sig över stora ytor. Sånt som grisar verkligen gillar och som gör ett grisliv värt att leva. Men Kajsa är ovanlig, för griskött från grisar som Kajsa blir dyrt. Kajsa är heller ingen klimatsmart gris. Hon växer inte lika fort som de moderna grisar som vi har avlat fram och gör därför av med mer foder för varje kilo kött som produceras.

17:40

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Det är därför kycklingkött har lägst klimatpåverkan av alla köttslag. Genom avancerad avel har vi nu kycklingar som växer från 40 gram till 2 kilo på bara fem veckor. Men kycklingarna får betala ett högt pris. Deras snabba tillväxt gör att de ofta drabbas av smärtsamma benproblem.

17:59

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Så när vi tänker ut lösningar för framtida klimatsmart mat, som är ju det som min forskning går ut på, kan vi inte bara tänka på hur klimatpåverkan kan minska. Vi måste även fundera på hur alla de djur som berörs har det. Idag vet vi mycket om djurens förmåga att lida och uppleva olika känslor som glädje, sorg och leda.

18:19

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Runt om i världen finns i denna stund cirka 900 miljoner grisar, 1,5 miljarder nötkreatur och 30 miljarder höns och kycklingar. Många av dessa utsätts för konstant lidande. Hur kan vi försvara det? Det går förstås inte. Vi har helt enkelt lärt oss blunda för det. Det anses fortfarande vara normalt.

18:42

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Svensk djurhållning är på flera sätt betydligt bättre än den i många andra länder. Men även här föds till exempel den stora majoriteten grisar upp i karga boxar i stor tristess och ett stort antal kycklingar drabbas av benproblem eller dör en plågsam död på väg till slakteriet. Men det behöver förstås inte vara så här. Vi kan hålla djur på ett sätt som ger dem ett bra liv. Det finns det redan många gårdar som gör. Kajsa till exempel, hon bor på en sån gård.

19:10

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Många av de betesdjur som betar de viktiga naturbetesmarkerna lever också ett i stort sett gott liv där kalven eller lammet får stanna hos sin mamma och leva riktiga ko- och fårliv ute i en beteshage under stor del av året. Men köttet och mjölken från de här djuren blir förstås dyrare. Och även om de allra flesta av oss inte tycker att det är okej att djur lider så är de flesta av oss inte beredda att betala vad som krävs för att djuren ska kunna ha ett bra liv.

19:38

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det är det här som kallas för köttparadoxen. Men efter att ha träffat Kajsa och lärt mig om grisars, kors och kycklingars liv och behov känns det inte så svårt att hosta upp de där extra kronorna. Till jul äter vi skinka från en av Kajsas kultingar. Den är liten och dyr men fantastiskt god och vi äter den med stor värdnad.

20:00

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Och få kajsa inga kultingar. Och vi heller inte någon skinka. Det går bra det också. Det blev jul ändå.

20:42

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När insikten om matens klimatpåverkan sjunker in försöker jag förstås förändra hur jag och min familj äter. Jag är ju uppvuxen med min fars devis, ät och tycka att det är gott, och har dessutom ett mer eller mindre helt outvecklat smaksinne som gör att jag äter det mesta med god aptit. Så för mig personligen är det inte så svårt. Maken och barnen är också förvånansvärt tålmodiga vad gäller alla de mer eller mindre lyckade nya rätter som tillagas i mitt kök.

21:11

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Herregud vad svårt det ska vara att få de satans vegobiffarna att hålla ihop. Det är också lätt att hamna i ostfällan. Det vill säga att man byter ut allt kött mot ost. Hallåmi på grillen och ost i grytan. Men ost är koncentrerad mjölk från metanrapande idisslare och har därför högre klimatpåverkan än både gris- och kycklingkött.

21:33

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När man väl fått lite kläm på den vegetariska matlagningen går det rätt så lätt rent praktiskt. Men visst kan det vara svårare socialt. Mat är ju så mycket mer än bara näring. Det är gemenskap och glädje, identitet, omtanke och fest. Kan man bjuda grannarna på vegetarisk mat? Känns inte det lite snålt? En riktig måltid ska ju liksom innehålla kött.

21:59

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Möjligtvis fisk. Det är ju det som är normen. Kött är status i de flesta kulturer. Kött är också en viktig markör för maskulinitet. Föreställningen att en riktig man äter kött, ingen jädra kaninmat, verkar svår att bryta med. Och man vill ju inte vara en sån där jobbig en som ska ha en massa special. Och man vill ju inte heller vara en sån där präktig typ som förstör stämningen med dystra fakta.

22:24

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Hur kan man ändra vanor och minska sitt köttötande på ett sätt som fortfarande känns rimligt? Så länge du befinner dig i ett sammanhang där kött är norm kommer det att krävas lite mod. Rent praktiskt finns det många strategier att ta till. Minska på mängden kött i dina vanliga rätter. Ät vegetariskt till lunch. Ät vegetariskt på restaurang. Ät bara sånt kött som du verkligen gjuter av och skippa det där slentrianköttet.

22:52

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Ät mindre kött för din hälsa. Om du är en person som äter mycket kött så kommer inte bara planeten känna på att du drar ner. Det är även bra för dig själv eftersom en hög konsumtion av gris, nötkött och skark ökar risken för vissa cancersjukdomar. Att i sitt stilla sinne också betänka det överflöd de flesta av oss här i västvärlden lever i idag kan också påverka motivationen.

23:18

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Skam är kanske inte den trevligaste drivkraften, men den kan vara ganska så effektiv. Något som fått mig att verkligen uppskatta och värdesatta mat är två saker. Rårisdieten och broccoliodling. En kollega utmanade mig att testa rårisdieten. Under en vecka skulle vi bara äta osaltat råris. Syftet var att när veckan var över skulle man tydligen uppskatta mat på ett helt nytt sätt.

23:46

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Jag kan säga att jag var rätt så helskeptisk till den här idén. Men visst, det skadar väl inte att testa. Jag kokade en ordentlig laddning kvällen innan vi skulle börja. Och första morgonen sätter jag tänderna i ett rejält lass. Jag började tugga. Jag tuggade, tuggade och tuggade. Jag kunde inte få i mig allt. Det växte i munnen. Jag fick prova en annan taktik. Äta mindre portioner var tredje timme.

24:11

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Jag fick ner det, men det blev mer och mer plågsamt allt eftersom dagarna gick. Till slut skölde jag mer eller mindre ner riset med vatten. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle vara så svårt. Och det öppnade verkligen ögonen på mig när det gäller vad maten betyder för vårt välmående både fysiskt och psykiskt. Och vilken lyx det är att kunna välja vad man vill äta och kunna variera sin kost. En lyx som är ganska nyhistoriskt sett och långt ifrån självklar för stora delar av världens befolkning.

24:41

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Den första frukosten efter veckan med råris var fullständigt magisk. Havregrynsgröt med salt och lingon, bröd, te. Inga konstigheter, men så otroligt gott. Effekten av rårisdieten höll i sig länge.

25:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Tanken på att inte behöva gå upp och äta osaltat råris till frukost gjorde mig löjligt glad i flera månader.

25:06

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

En annan sak som också gjort mig ödmjuk är min broccoliodling. Vilket pyssel! Så inne i små krukor, vattna, plantera om, plantera ut, täcka, vattna, gödsla, rensa. Allt detta pyssel i flera veckor. Till slut kan jag förhoppningsvis skörda några taniga broccolihuven om inte kålarverna ätit upp kalaset.

25:31

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Blir det en liten skörd är det en underbar känsla. Men det bidrar också till att jag känner stor förundran inför att kunna gå in i en butik och köpa ett perfekt broccolihuvud för 18,90. Återigen, vilken lyx att kunna gå in i en mataffär och mötas av denna mångfald av livsmedel dag ut och dag in, månad efter månad, hela året om. Så stort tack. Tack, tack, tack till Sveriges och världens alla bönder.

26:00

S… Speaker 3 (AUD-20260430-WA0005)

Visst har jordbruket som det ser ut idag stor miljöpåverkan och vi måste förändra både hur vi producerar mat, jag kommer snart till det, och hur vi äter. Men utan jordbruk och bönder överlever vi inte. Att jag ägnar så stor del av mitt sommarprat åt kött.

26:51

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

beror inte på att jag är emot kött som sådant på något sätt. Tvärtom, jag tycker kött är väldigt gott och det hade varit fantastiskt om det visat sig att kött var oproblematiskt för miljön, klimatet, hälsan och djuren. Att jag pratar så mycket om kött är helt enkelt därför att forskningen visar att minskad köttkonsumtion är det i särklass mest effektiva sättet att minska matens klimatpåverkan här i västvärlden. Det finns förstås andra matval som också minskar matens klimatpåverkan.

27:20

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Till exempel kan vi skära ner på sånt som inte är så bra för oss, som alkohol, godis, chips och andra onyttigheter. Vi kan också byta ut en del grönsaker som odlas i växthus, som tomater, gurka och paprika, mot till exempel morötter och vitkål som odlas utomhus, som minskar behovet av att värma upp växthus. Det kan minska klimatpåverkan från maten med några få men viktiga procent.

27:46

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Vi kan också välja potatis, pasta eller matvete istället för ris. Ris odlas ju i vatten och i vattnet bildas metan, precis som i kons mage. Men ingenting kommer i närheten av att minska på köttet och majeriprodukterna. Genom att byta ut hälften av köttet och majeriprodukterna mot spannmål och ballväxter minskar klimatpåverkan från maten med ungefär en tredjedel.

28:11

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

För någon som äter som en genomsnittlig svensk, det vill säga 8-10 portioner kött i veckan, innebär det alltså att dra ner till att äta kött 4-5 gånger i veckan istället.

28:23

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Fisk då? Hur är det med den? Utsläppen från vildfångad fisk kommer nästan enbart från fiskebåtarna. Så hur stor klimatpåverkan blir per kilo fisk beror helt enkelt på hur mycket fiskebåten behöver åka runt för att få upp fisken och vilken typ av mer eller mindre energikrävande redskap som används. För fiskar som lever i stim och som det går att hova in mycket av på en gång, till exempel sill och makrill, så blir utsläppen per kilo fisk inte så stora.

28:51

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Betydligt lägre än kyckling till och med. Medan vildfångade skaldjur orsakar höga utsläpp. För en del lika stora som nötkött. Men det största problemet med den vilda fisken är ju att så mycket sker på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Vi har under lång tid fiskat på ett sätt som gjort att många fiskebestånd kraftigt minskat. För att på sina ställen helt kollapsa.

29:16

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Så mer fisk ur haven finns inte att hämta. Tvärtom så behöver fiskebestånden på många platser få återhämta sig, till exempel i Östersjön. Därför är det istället mycket prat om fiskodling. Men fiskar i fångenskap måste ju också utfodras med foder precis som djur på land. Så klimatpåverkan från dagens odlade fisk är i samma storleksordning som kyckling och gris. Återigen, ska fiskodling vara resurseffektivt behöver fisken äta sånt som inte vi kan äta.

29:46

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Det forskas intensivt för att få fram sådana system. En ytterligare aspekt att väga in är ju det här med hur djuren har det i fiskodlingarna. Vi har länge betraktat fiskar som känslolösa varelser.

30:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Ni visar att fiskar kan känna både smärta, rädsla och stress. Så det gäller att de nya fiskodlingssystemen också blir bra för fiskarna. Men redan nu finns det några typer av vattenlevande organismer som vi borde äta mer av. Alger, ostron och muslor till exempel. De behöver inget odlat foder. De sitter bara där i havet och käkar överskottsnäring som flyter förbi i vattnet och renar på så sätt faktiskt också haven.

30:27

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Dessutom är den fullpackade med näring. Så vad säger ni? Musselmåndag, kan det vara något? Men att välja svenskt eller närproducerat då? Ja, den direkta klimatvinsten med det är inte så stor eftersom utsläppen från mattransporterna är små i jämförelse med utsläppen från djuren och marken. Ni kommer ihåg, metanet och lustgasen. De utsläppen sker ju även i svenskt jordbruk.

31:39

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Transporterna av mat över världen sker i stora containerfartyg vilket gör att de är relativt effektiva. Men trots det finns det ändå goda skäl att välja mat från Sverige och Europa. En anledning är att här riskerar vi inte på samma sätt att livsmedelsproduktionen leder till ytterligare avskogning med artutrotning som följd.

32:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det ser vi hända i många tropiska regioner där den biologiska mångfalden är mycket hög. Det vill säga att värdefulla skogar tas ner för att bereda plats för ny jordbruksmark. Den ökade globala efterfrågan på produkter som nötkött, palmolja, soja till djurfoder, kaffe, te och tropiska frukter bidrar till detta. Så ju mer mat vi kan producera här, ju mer minskar trycket på mark i de känsliga tropiska regionerna.

32:27

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det finns absolut utmaningar kvar att lösa i svensk jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Men vi har också kommit långt på många områden. Vi har bra förutsättningar för att producera mer mat här. Bra jordar, tillgång till vatten och duktiga lantbrukare. De förutsättningarna ska vi ta vara på. Och självklart ska vi inte transportera runt saker i onödan. Men de långväga transporterna är inte det stora klimatproblemet när det kommer till maten. Hur du tar dig till affären däremot har stor betydelse.

32:57

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Tänk till exempel att du åker ut med din snåla dieselbil till din lokala äppelodlare och köper ett kilo äpplen. Det räcker med att du åker tre kilometer fram och tillbaka för att den bilresan ska släppa ut lika mycket som om det där kilot äpplen åkt båt ända från Nya Zeeland. Som forskare förväntas man åka på konferenser och projektmöten till jordens alla hörn. Ju mer senior man blir desto fler blir inbjudningarna.

34:09

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

2010, efter två års doktorerande, uppmanas jag att åka på min första vetenskapliga konferens. Jag flyger till Italien, men nu ska vi igen. Även om syftet med min resa känns bättre än de flådiga och många gånger helt onödiga resorna i it-branschen jag har varit tillväg på, så sitter jag nu på en konferens om mat och klimat och inser att utsläppen från flygresan hit och tillbaka motsvarar utsläppen från hälften av all mat jag äter under ett år.

34:38

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Nej, jag kan inte jobba med klimatfrågor och flyga runt på sånt här bestämmer jag mig där och då. Två år senare tar jag tåget till samma konferens. Sedan dess har jag åkt tåg till en rad olika möten och konferenser runt om i Europa. Släppat med familjen på tågluff. Det går. Det tar tid. Och visst kan det vara både knöligt och jobbigt. Och jag sover.

35:00

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

uruselt på nattåg. Men jag har liksom inget val. Jag klarar inte att leva med motsägelsen att jobba med att lösa klimatfrågan och samtidigt ägna mig åt just den nu mest klimatförödande aktivitet som finns. Att flyga.

35:15

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Med det sagt vill jag verkligen understryka att det absolut finns flygresor som man kan behöva göra. Till exempel mina forskarkollegor som jobbar i FNs klimatpanel IPCC eller andra otroligt viktiga organ för internationellt samarbete. Många har också familj och släkt långt borta. Det är bara det att för mig har det inte hittills funnits någon sån viktig resa. Men det kanske kommer.

35:40

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Förhoppningsvis om vi tar tag i klimatomställningen så flyger vi då våra välvalda resor med hållbara fossilfria bränslen. Det som är intressant är att när man väl bestämt sig och tåget är enda alternativet så känns det inte så jobbigt längre. Jag har istället blivit tacksam för att det ens går att åka tåg så långt. Basel, London, Venedig.

36:03

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Sen hjälper det att anamma vad jag brukar kalla den finska stilen. Ni vet väl att finnarna är världens lyckligaste folk. Någon gång hörde jag att det var för att de inte har så höga förväntningar.

36:13

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Jag vet inte om det är sant, men det där med att inte ha så höga förväntningar hjälper i många situationer tycker jag. Förvänta dig inte att kunna förflytta dig till andra sidan Europa på några timmar. Förvänta dig inte att alla tåg alltid ska gå i tid. Lägg in lite marginal och räkna med att det blir lite strul. Då behöver du inte hetsa upp dig när det väl händer. Och när resan går som på räls, som den ju oftast gör, då blir man väldigt glad. Nästan lika glad som att inte behöva äta råris till frukost.

36:43

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Den senaste tidens enorma tågstrul är dock något vi bara måste få rättsida på. Det finns gränser för vad den finska stilen rår på. Och det finns mycket att utveckla för att det ska bli lättare och smidigare att åka tåg. Till exempel bättre bokningssystem, fler direkttåg till kontinenten och större punktlighet förstås. Jag måste erkänna att det här med att leva ett gott liv utan så mycket utsläpp har blivit en sport för mig.

37:08

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Nästa steg efter maten och flyget blev bilen. Måste man ha en bil när man bor i ett hus nära stan? Nej, det måste man förstås inte. 2013 säljer vi bilen och sedan dess tar vi oss fram med cykel, eldriven lådcykel och kollektivtrafik. Åker tåg och buss till Sälen, Vemdalen och Åre för att åka skidor till exempel. Visst, man får välja destinationer efter förbindelser, men det är fascinerande hur långt man ändå tar sig.

37:37

S… Speaker 3 (AUD-20260430-WA0005)

Och för mig är nog allt cyklande en räddning. Jag är ofantligt lat. Jag gillar verkligen inte att träna. Men utan bil så får jag det på köpet. Lika viktigt som det är att förändra vad vi äter, lika viktigt är det att förändra hur vi producerar maten. För klimatet behöver jordbruket och livsmedelsindustrin som alla andra sektorer bli fossilfria. Bort med diesel och andra fossila energikällor i alla led.

38:35

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Lustgasutsläppen från åkrarna kan till exempel minska genom att gödslingen ske med precision. Och genom avel och fodertillsatser kan metanutsläppen från korna minska. Vi måste också sköta om marken, vattnet och allt annat vi behöver för att producera mat. Som pollinatörerna jag nämnde tidigare. I marken finns ett myller av organismer som käkar upp växtresterna på hösten och omvandlar dem till näring till nästa års grödor.

39:02

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Men de här för oss så viktiga pollinatörerna och markorganismerna är också hotade. Bekämpningsmedel, hårdhänt behandling av jorden och stora fält med samma gröda och utan blommor ger livet svårt för dem. Samtidigt som vi vet allt det här och forskare i årtionden tjatat, tjatat och tjatat så går utvecklingen åt fel håll på många områden.

39:27

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Trenderna drivs av ett livsmedelssystem där bönder och livsmedelsföretag tävlar med varandra på en global marknad. Kortsiktiga vinstintressen styr och de ekonomiska incitamenten att långsiktigt värna våra gemensamma naturresurser är otillräckliga. Böndernas ekonomiska marginaler är ofta små vilket gör det svårt att investera i ny teknik och odlingsmetoder som är bättre för den biologiska mångfalden.

39:53

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Ett fåtal stora multinationella företag kontrollerar det globala livsmedelssystemet.

40:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

spekulerar i viktiga råvaror som vete och majs, vilket gör att priserna åker berg- och dalbana. Det råder ingen brist på mat globalt. Massor av mat produceras, men den är mycket ojämnt fördelad. Miljontals svälter för att de är fattiga och inte har råd att köpa mat, medan miljarder äter för mycket. För att råda bot på allt det här krävs en verklig systemförändring. Kanske öppnas nu ett fönster för förändring.

40:27

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

I och med covid-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har intresset för hur vi ska kunna försörja oss med mat i händelser av kris verkligen tagit fart. Egentligen borde vi ha brytt oss om det här för länge sedan, för det stora hotet mot livsmedelsproduktionen är klimatförändringarna. Som vi ju har vetat om, ja ni vet, i 20-30 år. När jag skriver det här nås jag av nyheten att temperaturen i Målilla i Småland nått 37,2 grader.

40:55

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Temperaturer på över 40 grader plågar södra Europa. Våra jordbruksgröder tål inte långa perioder av extrema temperaturer och behöver förstås vatten. Så det här med klimat och miljö handlar inte bara om att någon avlägsen glaciär smälter eller att det är trevligt att rädda någon utrotningshotad fjäril. Det handlar om vår civilisations överlevnad. Glaciärer och fjärilar är förstås också värda att bevara, men klimatkrisen är så mycket mer.

41:25

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det handlar om att vi nu håller på att förstöra förutsättningarna för grundläggande funktioner som att kunna producera mat och befinna sig utomhus utan att stekas ihjäl. Hur ska vi då här i Sverige se till att vi förbereder oss för att kunna producera mat i ett förändrat klimat och med kriser som avlöser varandra?

41:44

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Du har säkert hört att Sverige importerar mycket livsmedel och det gör vi. Vi importerar kött, ost, vin, kaffe, te, kakao, frukt och grönsaker. Men samtidigt producerar vi i Sverige gott och väl tillräckligt med vete, potatis, kött, ägg och mjölk för att vi ska kunna försörja hela vår befolkning och mer därtill.

42:06

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Men vår produktion är helt beroende av import av konstgödsel, foder, fröer, bekämpningsmedel, maskiner, reservdelar och bränsle. En hel del av den konstgödsel vi importerar är tillverkad av rysk gas.

42:21

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Nu har vi möjlighet att bygga upp en beredskap genom att investera i lösningar som också är långsiktigt hållbara och bra för klimatet. Till exempel kan vi minska behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel genom att se till att vi odlar i system där vi varierar grödorna på åkrarna och för in mer baljväxter som klöver, ärter och bönor. I sådana system får ogräs och sjukdomar svårare att få fäste.

42:48

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Idag gösslar vi våra åkrar med stora mängder kväve i form av konstgössel. En del av kvävet hamnar i maten och åker sedan igenom våra kroppar och hamnar till sist i toaletten. Det mesta i vår urin. I reningsverken renas en del av kvävet bort ur avloppsvattnet men en hel del hamnar i våra åar, sjöar och hav där det orsakar algblomning. Som förutom att det förstör våra badutflykter också kraftigt påverkar alla djur och andra organismer som lever i vattendragen.

43:17

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Mycket smartare då att sprida urinen och allt kvävel som finns i den direkt på åken. Då minskar både behovet av konstgödsel och allblomningen. Det är bara ett exempel på en uppsjö av smarta lösningar för att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar och motståndskraftig som vi borde sätta fart på. Visst kan vi också behöva ett visst mått av traditionell lagerhållning för att stå emot vissa kriser.

43:42

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Men det vore verkligen en förlust om beredskapsfrågan reduceras enbart till lager av gammal teknik som diesel, bekämpningsmedel och fossilbaserad konstgödsel. Och att vi ska vara helt självförsörjande är heller inget bra mål. Det blir väldigt dyrt om varenda mutter och ingrediens som vi behöver ska tillverkas här. Vi behöver en viss handel också för att kunna hjälpas åt globalt i kriser som torka och missväxt. Men självklart ska vi inte vara beroende av skurkstater.

44:53

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Ett flertal gånger har jag fått följande fråga från journalister.

45:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Och så kan du peka ut vad som är bra och dåliga produkter. Men inte ens jag, som forskat om det här i 14 år, kan gå runt och peka ut bra och dåliga livsmedel i en butik. Den här köttfärsen till exempel, kommer den från djur som gått på naturbete eller inte? Och vilket vinterfoder har de ätit? Och vetemjölet i den här limpan, är det odlat i en växtfullt som är hållbar?

45:26

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det behövs mycket kunskap och information för att bedöma vilken produkt som är bättre än någon annan. Mer än vad som är rimligt att kräva av en enskild konsument. Dessutom, vad menas med bra? Bra för klimatet, för djuren, för arbetarna, för hälsan, för den biologiska mångfalden, för markbördigheten och så vidare. Ofta kan det ju finnas målkonflikter.

45:50

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Socker till exempel har jättelåg klimatpåverkan. Men det är ju ändå inte ett bra livsmedel. Med lite socker i sylten är ju ingen fara. Inte heller lite ost då och då, även om osten har hög klimatpåverkan. Det är hur kosten ser ut som helhet som spelar roll. Det här visar orimligheten i att det är den upplyste konsumenten som ensam ska driva förändringen. Men med det sagt är inte våra val oviktiga. Nej, vi måste visa att vi vill ha bättre mat. Och vissa val är enkla.

46:20

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Ät mer från växtriket. Välj produkter med trovärdiga certifieringar som Krav, Ekologiskt, Svenske Gill, MSC för fisken, Fairtrade för att nämna några.

46:32

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Inte för att de här certifierade varorna alltid är bättre på alla sätt, men certifieringarna innehåller en rad regler för att förbättra produktionen som kontrolleras av en oberoende part. Och när vi köper de här produkterna sänder vi en viktig signal som visar att vi är beredda att betala lite mer för bättre mat. Vi kan också välja varor från mindre, lokala och oberoende producenter för att öka mångfalden av både företag och produkter.

46:59

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Och förstås, släng inte mat. Matsvinnet är stort och det är framförallt hemma som vi slänger. Vi behöver bli bättre på matlådor och inte köpa på oss för mycket. Och du, när du är i butiken, gräv inte efter mjölkpaketet med längst bäst föredatum. Gör tvärtom. Köp och ät istället mat som snart går ut. När för mycket fokus hamnar på konsumentens val innebär det att de som verkligen har makten och möjligheten att förändra kommer undan.

47:28

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Till exempel handeln och livsmedelsindustrin som har stor makt att påverka både vad vi äter och hur maten produceras. Det är de som bestämmer vilka råvaror som köps in, vilka livsmedel som tillverkas och hur de marknadsförs, hur de exponeras i butiken och vilka varor som säljs till extra pris. Yoghurt med guavasmak till exempel. Jag har svårt att tänka mig att det är någon guavaälskare som hört av sig till mejerierna och krävt denna produkt.

47:56

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Alltså inget ont om yoghurt med guavasmak. Jag använder det bara som ett exempel på att det i grund och botten är livsmedelsindustrin som tar fram produkter och som sedan tillsammans med handeln trycker ut produkterna till konsumenterna. Det är klart, säljer de inte så försvinner de snabbare än kvickt. Men industrin och handeln har ett jätteansvar att se till att de produkter som de utvecklar och säljer är både hälsosamma och hållbara. Annars kan de inte kalla sig för ansvarstagande företag.

48:25

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Men de som har mest makt och möjlighet att få till en förändring är förstås politikerna. Livsmedelsföretagen och handeln agerar ju på en konkurrensutsatt marknad och det kan vara svårt att gå först. Därför är det också viktigt att politikerna ser till att stifta regler och lagar som gör att det blir samma villkor för alla företag. Och att utforma jordbrukspolitiken så att den styr mot minskade utsläpp och mer biologisk mångfald. Politiker kan också göra mycket mer för att styra hur vi äter.

48:54

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När jag säger något sånt så blir det ofta ryggmärgsreflexen. Politiker ska inte lägga sig i vad folk äter. Och det håller jag verkligen med om. Men det politikerna måste se till är att samhället skyddar oss från de marknadskrafter som tjänar pengar på att prångla ut onyttig och ohållbar mat som både förstör klimatet och miljön och dessutom gör oss sjuka. Mer än hälften av Sveriges befolkning är numera överviktig.

49:21

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Vilket ju också är en typ av svinn. Vårt ohälsosamma ätande är den näst största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Vart vi än vänder oss möts vi av ohälsosamma och ohållbara livsmedel. Maten är idag kraftigt subventionerad av samhället genom den sänkta matmomsen och stöd till jordbruket. Så politikerna styr redan. Det är förstås jättebra att frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och annat nyttigt blir billigare.

49:50

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Men varför subventioneras godis, chips och läsk precis lika mycket? Vi har också specifika jordbruksstöd till kor.

50:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

är också pengar till att göra reklam för kött. Så inte nog med att politikerna inte styr i rätt riktning. De styr i fel riktning. Men styr, det gör de. Så det viktigaste du som lyssnar kan göra för att driva förändring, både när det gäller maten men även klimatfrågan i stort, är att driva på politikerna. Förstås att rösta på ett parti eller politiker som visar på klimatledarskap.

50:24

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Sådant ledarskap behövs inom alla partier, så fram med de individer som är beredda att ta ansvar oavsett parti. Mellan valen kan du också se till att på olika sätt visa ditt stöd för sådana politiker, till exempel på sociala medier. Så istället för att klia dig allt för mycket i huvudet över huruvida du ska välja det ekologiska eller det närproducerade äpplet, skriv till en politiker!

51:31

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

När det här sommarpratet är över kommer jag säkert få en del meddelande från personer, inte sällan civilingenjörer som jag själv, som ska berätta för mig att jag har fel. Att jag, andra forskare och till och med hela FNs klimatpanel IPCC har fel. Tänka sig. Jobbar man med miljö- och klimatfrågor så blir man också ofta beskylld för saker som att vilja förstöra andras liv, att man är en ond människa som vill införa diktatur, eller som i mitt fall vill jag lägga ner hela jordbruket.

52:01

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Vilken ironi. Varför ägnar sig människor åt sån här vetenskapsförnekelse och grundlösa anklagelser? Det verkar så urbota korkat och elakt. Men det går att förstå den här reaktionen. Den är väl kartlagd inom psykologin. Om man ställs inför ett hot och inte ser hur man ska kunna minska på det farliga eller att man inte gillar det man skulle behöva göra för att undvika hotet.

52:27

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Ja, då blir det en smidig väg ut att helt enkelt förneka hotet eller lösningen som man inte gillar. Eller att skjuta budbäraren. Så länge det här fenomenet är begränsat till en liten klick människor så är det inget större problem. Men det vi ser nu är att vetenskapsförnekelse, hot och hat breder ut sig och det är mycket oroväckande. Då har vi inte bara en klimatkris att hantera utan även en demokratikris.

52:55

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Det är särskilt allvarligt när inflytelserika vuxna personer som till exempel politiker ägnar sig åt sånt här. Komplicerade problem reduceras till enkla lösningar. Bara vi väljer svensk mat så löser vi matens klimatpåverkan. Bara vi byter till biobränsle. Marknaden löser det. Nej.

53:15

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Så enkelt är det inte tyvärr. Att få till ett hållbart samhälle, inklusive ett hållbart livsmedelssystem som är det som jag jobbar med, är oerhört komplext. Om vi då ska fastna i att diskutera grundläggande fakta och inte våga se sanningen i vitögat, ja, då kommer vi aldrig någonstans.

53:33

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Det är förstås skönt att höra från politiker att vi inte ska behöva ändra något. Att vi visst har rätt att flyga på charter, äta kött och köra bensinbil utan att behöva känna den minsta betänklighet. Likt körlande föräldrar till bortskämda barn serverar politiker det vi vill höra. Likt orkestern på Titanic försöker de skapa en illusion av att allt är som vanligt. Men det finns inget vanligt att hålla fast vid.

53:58

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Inte någon gammal romantisk värld att återvända till. Ingen rätt att förorena som är unik för svenskar. Det vi behöver nu är ledare som kan lotsa oss genom krisen. Som likt Churchill vågar erkänna att det som stundar är en hel del blod, möda, tårar och svett. Och som kan samarbeta och ena folket kring en framtidsvision i ett förändrat klimat där alla har en plats.

54:23

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

Vi vet vad vi måste göra och vi har ju redan så mycket av lösningarna. Sätt igång, rulla ut dem istället för att krampaktigt hålla kvar i det som satt oss i den här sitsen. Jag vill också passa på att fråga er politiker från vänster till höger. Ni som nu kallblodigt monterar ner klimat- och miljöambitionerna. Kommer ni att känna er nöjda med er politiska gärning? Hur vill ni bli ihågkomna?

54:48

S… Speaker 3 (AUD-20260430-WA0005)

Som ansvarstagande ledare som stod upp för fakta, som inte värjde för svårigheter och som i varje fall försökte. Eller som någon där vi likt så många gånger tidigare i historien.

55:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Sen ställer oss frågan, hur kunde de låta det ske? För att det ska kunna ske en samhällsomvandling krävs att förändringen drivs på underifrån. Redan inom rådande system kan vi göra stora förändringar. Genom att vi medborgare visar att det går och att det är det vi vill så flyttar vi normer och ger på så sätt mod till politikerna att göra de större ändringarna i systemen. Ser ni samspelet?

56:06

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Att hålla på och debattera om det är individen eller systemet som ska förändras är meningslöst eftersom de två inte går att separera. Utan individer som bildar grupper som trycker på och förändrar vad som anses önskvärt och normalt sker inget på politisk nivå. Och utan systemförändringar på politisk nivå går det inte att som individ leva med låga utsläpp.

56:30

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Alla har vi olika förutsättningar och olika stort ansvar beroende på vilken situation vi befinner oss i och vilket inflytande vi har. Men alla är vi medmänniskor med ett ansvar att göra det vi rimligen kan. Och ibland går det lättare än man tror. För några år sedan var vi några stycken som tyckte att universitetens miljö- och klimatarbete behövde snäppas upp. Universiteten bör rimligen ha klimatmål i linje med vetenskapen.

56:58

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Vi skrev en debattartikel i en av de stora dagstidningarna och några brev till universitetsledningen. Vi kunde peka på att flera av oss forskare redan drastigt minskat vårt flygande. Alltså att det bevisligen går att bedriva forskning utan att resa så mycket. Sen hände en massa. På mitt universitet har vi nu strikta klimatmål i linje med Parisavtalet som gör att vi till exempel måste byta ut alla fossila energikällor och minska vårt resande rejält.

57:27

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Mitt universitet har 4 000 anställda och 4 000 studenter, så det är en stor organisation som nu ställer om. Det är förstås fortfarande upp till bevis att leverera på målen, och självklart var det inte bara våra brev som ledde till allt detta. Men när jag för ett tag sedan lyssnade på en presentation om universitetens klimatarbete nämndes vår debattartikel och våra påtryckningar som en av huvudanledningarna till det skärpta miljöarbetet.

57:55

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Det finns många sådana här exempel. Och det inger hopp. Men de behöver bli många fler. Och det är väldigt bråttom nu. Vad kan du göra med din kapacitet? I ditt yrkesliv? På din arbetsplats? I din bostadsrättsförening? Eller i din idrottsklubb? Eller vänta. Inte du. Utan ni. Vi. Vi behöver göra det här tillsammans.

58:21

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Nu lider mitt sommarprogram mot sitt slut och jag vill tacka dig som fortfarande lyssnar. För det här har ju inte varit ett mysigt, underfundigt eller roligt sommarprat. Eller handlat om en fascinerande, gripande eller inspirerande livshistoria. Det här har varit ett faktaspäckat program om de utmaningar vi står inför när det gäller att försörja mänskligheten med mat. 2007 började det skava för mig när nyheterna om klimatförändringarna duggade tätt.

58:49

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

För en del av er som lyssnar har kanske detta program skavt lite grann. Lika lite som någon annan vet jag hur vi kommer att ta oss igenom det här. Men en sak vet jag. Och det är att du, jag, mänskligheten, har ett val. Just det. Äta insekter? Nej, det behöver du inte göra. Om du inte vill. Producent Samuel Åhman. Tekniker Johanna Carrell.

59:31

S… Speaker 2 (AUD-20260430-WA0005)

När Johan Rockström, professor i global miljövetenskap, har sommar eller vinter pratat har programmen väckt många reaktioner. Budskapet i vinter från 2020 var smärtsamt tydligt. Det handlar om mina och dina barns och deras barns framtid. Vår planet har varit förlåtande under 150 år av industriell utveckling och globalisering men slog i taket för vad hon tål ett trettiotal år sedan.

1:00:00

S… Speaker 1 (AUD-20260430-WA0005)

Under hela den här perioden har vetenskapen varit tydlig och kunskapen har funnits för den som vill att veta. Och nu är vi där vi är. Ett politiskt misslyckande. Sanningens tid är nu. Menar vi allvar eller inte? Det handlar om att överleva.

AUD-20260430-WA0005

Sammanfattning

Fråga AI om detta Transcript