del 3

0:00

S… Speaker 1 (del 3)

Myelin är fett som finns runt axonen.

0:05

S… Speaker 1 (del 3)

Axonen är ett utskott från

0:09

S… Speaker 2 (del 3)

nervceller.

0:10

S… Speaker 1 (del 3)

Det tillhör nervcellerna.

0:13

S… Speaker 1 (del 3)

En av grejerna som är speciella för nervcellerna

0:17

S… Speaker 1 (del 3)

är att de har de här långa utskotten.

0:21

S… Speaker 1 (del 3)

I en nerv,

0:22

S… Speaker 1 (del 3)

om vi tar ischiasnerven till exempel här tillbaka så är det ju så att cellkropparna,

0:27

S… Speaker 1 (del 3)

de motoriska cellkropparna sitter ju inne i ryggmärgen medan

0:31

S… Speaker 1 (del 3)

nerven då består av många axon.

0:36

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är ju bunt axoner.

0:37

S… Speaker 1 (del 3)

Och då är det ju så att nerven

0:42

S… Speaker 1 (del 3)

är ju, alltså de här nervcellerna utgör axonen utgör ju den här

0:46

S… Speaker 1 (del 3)

nerven och de är lika långa som nerven.

0:49

S… Speaker 1 (del 3)

Så närceller kan ju vara så här långa då.

0:52

S… Speaker 1 (del 3)

Det är lite kul.

0:54

S… Speaker 3 (del 3)

Då

1:00

S… Speaker 3 (del 3)

ska vi se.

1:00

S… Speaker 1 (del 3)

Vi ska säga någonting om järnhinnorna

1:05

S… Speaker 1 (del 3)

och ryggmargen.

1:06

S… Speaker 1 (del 3)

De är omgivna som jag sa förut av hinnor.

1:13

S… Speaker 1 (del 3)

Järnhinnorna, där vi har duramater,

1:15

S… Speaker 1 (del 3)

vi har arachnoleamater.

1:17

S… Speaker 1 (del 3)

Mater har försvunnit här när vi ska få maglöda och det är dura hinnan.

1:20

S… Speaker 1 (del 3)

Sedan har vi piamater som är den mjuka

1:24

S… Speaker 1 (del 3)

hinnan.

1:25

S… Speaker 1 (del 3)

Dura är hård.

1:27

S… Speaker 1 (del 3)

Jag vet inte,

1:27

S… Speaker 2 (del 3)

den här är lite sporadisk.

1:31

S… Speaker 1 (del 3)

Duran är hårda hinnan,

1:33

S… Speaker 1 (del 3)

Arachnoidea är spindelhinnan och Piamater är den mjuka

1:37

S… Speaker 1 (del 3)

hinnan.

1:38

S… Speaker 1 (del 3)

Om vi tar det här en väldigt klassisk bild som brukar förekomma

1:42

S… Speaker 1 (del 3)

när det gäller järnhinnor.

1:44

S… Speaker 1 (del 3)

Vi har huvudet här.

1:46

S… Speaker 1 (del 3)

Så här är alltså skallen.

1:48

S… Speaker 1 (del 3)

Vi har skinnet,

1:49

S… Speaker 1 (del 3)

ni ser lite hår där.

1:51

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen så har vi skallbenet där,

1:54

S… Speaker 1 (del 3)

det kan ni ju känna.

1:55

S… Speaker 1 (del 3)

Under håret och huden här så har vi skallbenet.

1:59

S… Speaker 1 (del 3)

Det här är skallbenet.

2:00

S… Speaker 1 (del 3)

Och under skallbenet så har vi då tre stycken hinnor.

2:04

S… Speaker 1 (del 3)

Den hårda hinnan som är närmast skallbenet.

2:08

S… Speaker 1 (del 3)

Sen har vi den här spindelhinnan.

2:10

S… Speaker 1 (del 3)

Den är lite luckor så här och den består av olika kärl

2:14

S… Speaker 1 (del 3)

och så. Det är därför de ser ut som ett spindelnät.

2:17

S… Speaker 1 (del 3)

Därför kallas den för spindelhinnan.

2:20

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen har vi den mjuka hinnan som ligger dikt an

2:24

S… Speaker 1 (del 3)

hjärnan.

2:25

S… Speaker 1 (del 3)

Den ska ju inte vara hård för den ska ju inte skada

2:31

S… Speaker 1 (del 3)

hjärnan på något sätt.

2:33

S… Speaker 1 (del 3)

Nu är det intressant för att det finns då...

2:37

S… Speaker 1 (del 3)

Mellan de här hinnorna så finns det vätska så att vi inte ska,

2:41

S… Speaker 1 (del 3)

framförallt längst in här mot hjärnan,

2:44

S… Speaker 1 (del 3)

så finns det vätska,

2:48

S… Speaker 1 (del 3)

så kallad cirrospinavvätska.

2:49

S… Speaker 1 (del 3)

Det är så här att om vi har hjärnan så och sen ryggmärgen så här så

2:54

S… Speaker 1 (del 3)

omger alla de här tre hinnorna alltihopa så här.

2:58

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är ungefär som tre påsar som ligger runt

3:02

S… Speaker 1 (del 3)

hjärnan och ryggmärgen.

3:06

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen, hur ska man komma åt de här då?

3:08

S… Speaker 1 (del 3)

Ja, det sa vi ju förut.

3:09

S… Speaker 1 (del 3)

Man kan ju faktiskt ta ett prov här nere vid gländryggen och sticka in

3:13

S… Speaker 1 (del 3)

en nål lite försiktigt.

3:15

S… Speaker 1 (del 3)

Och då skadar man inte ryggmärgen om man då tar det här långt ner,

3:19

S… Speaker 1 (del 3)

för ryggmärgen slutar här.

3:20

S… Speaker 1 (del 3)

Det är också lite intressant.

3:23

S… Speaker 1 (del 3)

Ryggmärgen är alltså så här lång,

3:25

S… Speaker 1 (del 3)

medan ryggraden är så där lång.

3:27

S… Speaker 1 (del 3)

Det finns olika cement.

3:29

S… Speaker 1 (del 3)

De här olika spinala nerverna har varsitt hål ändå som de kommer igenom.

3:33

S… Speaker 1 (del 3)

Vi ska prata mer om det senare.

3:36

S… Speaker 1 (del 3)

En sak som man ofta här så ska man tänka på att

3:40

S… Speaker 1 (del 3)

hinnan går runt hela hjärnan här.

3:43

S… Speaker 1 (del 3)

När vi tar ett prov,

3:44

S… Speaker 1 (del 3)

man undrar varför tar vi ett prov från den här ryggmärgsvätskan då?

3:48

S… Speaker 1 (del 3)

Det kan vara så att en patient kommer in och har väldigt ont i huvudet.

3:52

S… Speaker 1 (del 3)

Och vi undrar,

3:54

S… Speaker 1 (del 3)

har den här hjärnblödningen lite?

3:56

S… Speaker 1 (del 3)

Vi kör en CT,

3:57

S… Speaker 1 (del 3)

vi tittar det finns ingen blödning.

3:59

S… Speaker 1 (del 3)

Men det här kom väldigt plötsligt,

4:02

S… Speaker 1 (del 3)

väldigt kraftfull huvudvärk.

4:05

S… Speaker 1 (del 3)

Vi misstänker att det kanske är en subarachnoidal blödning ändå.

4:09

S… Speaker 1 (del 3)

Under arachnoidea någonstans.

4:14

S… Speaker 1 (del 3)

Då tar vi ett sånt här ryggmajsspå.

4:16

S… Speaker 1 (del 3)

Vad ska vi se då då?

4:17

S… Speaker 1 (del 3)

Vi kunde ju inte se om det var någon blödning.

4:19

S… Speaker 1 (del 3)

Nej, men det kanske är spår av en blödning.

4:21

S… Speaker 1 (del 3)

Det kanske har börjat sippra lite grann.

4:24

S… Speaker 1 (del 3)

Då kan man inte se det på en datortomografi.

4:27

S… Speaker 1 (del 3)

Men man kan se spår av blodceller i

4:31

S… Speaker 1 (del 3)

lyckvår,

4:33

S… Speaker 1 (del 3)

alltså i ryggmajssvätskan,

4:35

S… Speaker 1 (del 3)

alltså i cerebrospinalvätskan.

4:37

S… Speaker 1 (del 3)

Ryggmajssvätska och cerebrospinalvätska är samma sak.

4:42

S… Speaker 1 (del 3)

Och det är därför man vill ta ett rygmaisprov då.

4:45

S… Speaker 1 (del 3)

Det kan också vara så att man tar ett rygmaisprov för att tycka att man har en infektion.

4:49

S… Speaker 1 (del 3)

Så det kan man också göra bra för.

4:51

S… Speaker 1 (del 3)

Men då är det så att den här blödningen,

4:54

S… Speaker 1 (del 3)

den är ju oftast inte just här uppe utan den är kanske här någonstans

4:58

S… Speaker 1 (del 3)

i vindlingen.

5:00

S… Speaker 1 (del 3)

Den här påsen går ju runt hela här så det är inte säkert att det är där.

5:03

S… Speaker 1 (del 3)

Var någon fråga där?

5:19

S… Speaker 1 (del 3)

Nej, det kan vara så.

5:22

S… Speaker 1 (del 3)

Men det är ju inte det vanliga,

5:26

S… Speaker 1 (del 3)

eller så kan det vara,

5:27

S… Speaker 1 (del 3)

ja. Men det kan också vara så att,

5:31

S… Speaker 1 (del 3)

då ser man att det är ungefär som hallonsaft,

5:33

S… Speaker 1 (del 3)

att det är rosa.

5:34

S… Speaker 1 (del 3)

Men det kan också vara så att det är spår av det,

5:38

S… Speaker 1 (del 3)

så man får skicka det på analysen.

5:39

S… Speaker 1 (del 3)

Det är en jättebra fråga.

5:40

S… Speaker 1 (del 3)

Men man får skicka det i alla fall på analys.

5:43

S… Speaker 1 (del 3)

Det kan vara så också att det är...

5:48

S… Speaker 1 (del 3)

stickblödning, så man måste skilja på det också så man inte har fått blod från sitt prov.

6:03

S… Speaker 1 (del 3)

Här ser vi lite tydligare den här vätskan.

6:05

S… Speaker 1 (del 3)

Den är alltså på utsidan av hjärnan och

6:10

S… Speaker 1 (del 3)

runt ryggvägen här men den är också på insidan.

6:13

S… Speaker 1 (del 3)

Och då kallas det för hålrum här i mitten och det är ventriklar.

6:17

S… Speaker 1 (del 3)

Ett annat namn för hålrum är ventriklar.

6:21

S… Speaker 1 (del 3)

Så vi har första och andra ventriker så här som går in så i

6:25

S… Speaker 1 (del 3)

hjärnan.

6:26

S… Speaker 1 (del 3)

Så en här och sen lite längre in.

6:28

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen så har vi tredje ventriken och fjärde ventriken här.

6:32

S… Speaker 1 (del 3)

Och det är alltså rum som håller det här så att det inte torkar

6:36

S… Speaker 4 (del 3)

ut helt enkelt.

6:36

S… Speaker 1 (del 3)

Ni vet celler som ni säkert har inte jobbat med någon gång.

6:39

S… Speaker 1 (del 3)

Eller ni vet vävnad helt

6:43

S… Speaker 1 (del 3)

enkelt.

6:44

S… Speaker 1 (del 3)

Biologisk vävnad måste ju vara fuktig på något sätt.

6:47

S… Speaker 1 (del 3)

Det måste finnas en extracellulärvätska annars så torkar det

6:51

S… Speaker 1 (del 3)

här ut helt och hållet.

6:52

S… Speaker 1 (del 3)

Och så är det också med hjärnan.

6:54

S… Speaker 1 (del 3)

Sen var det så här att för några år sedan så kom man på att,

6:58

S… Speaker 1 (del 3)

eller man ska säga så här,

6:59

S… Speaker 1 (del 3)

tills för några år sedan så trodde man att det här var slutna rum.

7:02

S… Speaker 1 (del 3)

Att det här var en väska som gick här och så fanns det visserligen

7:07

S… Speaker 1 (del 3)

en förbindelse här fram en lurska

7:12

S… Speaker 5 (del 3)

som ligger här som då,

7:13

S… Speaker 1 (del 3)

att det finns i alla fall en förbindelse så.

7:16

S… Speaker 1 (del 3)

Men sen för några år sedan så upptäckte man att om

7:20

S… Speaker 1 (del 3)

man sprutade in i cerebrospinalvätskan om man sprutade

7:24

S… Speaker 1 (del 3)

in ett radioaktivt ämne så kunde man se efter en stund att

7:28

S… Speaker 1 (del 3)

det faktiskt lyste här i hjärnan.

7:30

S… Speaker 1 (del 3)

Det hade man ingen aning om förut.

7:33

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen tittar man efter en timme så lyster det ännu mer.

7:36

S… Speaker 1 (del 3)

Och efter någon timme ytterligare så lyster det ännu mer.

7:40

S… Speaker 1 (del 3)

Och sen när man tittar efter någon timme igen så lyster det mindre.

7:43

S… Speaker 1 (del 3)

Så att det betyder att bland andra ord slutsatser då att den

7:47

S… Speaker 1 (del 3)

här cerebrospinalvätskan faktiskt sköljer igenom även hjärnparakymet.

7:52

S… Speaker 1 (del 3)

Och det såg man också att det här var mer på natten.

7:55

S… Speaker 1 (del 3)

Nu har man inte gjort det här lite så.

7:59

S… Speaker 1 (del 3)

Jag kan inte hur mycket man har gjort det på mänsklig hjärna.

8:02

S… Speaker 1 (del 3)

Däremot så har man gjort det här på möss och råttor.

8:09

S… Speaker 1 (del 3)

Man har dragit slutsatser här om att det här finns en hos

8:13

S… Speaker 4 (del 3)

människa.

8:14

S… Speaker 1 (del 3)

Det tror man.

8:15

S… Speaker 1 (del 3)

Och man också undrar om det här,

8:17

S… Speaker 1 (del 3)

om det har någonting då,

8:19

S… Speaker 1 (del 3)

den här cirkulationen,

8:20

S… Speaker 1 (del 3)

det är en egen cirkulation kan man säga,

8:22

S… Speaker 1 (del 3)

då som tar bort slaggprodukter.

8:25

S… Speaker 1 (del 3)

Har det någonting med,

8:26

S… Speaker 1 (del 3)

man har frågat sig mycket om det här har någonting med att göra med demenssjukdomar

8:30

S… Speaker 1 (del 3)

och sådär va?

8:31

S… Speaker 1 (del 3)

När det lagras olika ämnen.

8:33

S… Speaker 1 (del 3)

Ja.

8:36

S… Speaker 1 (del 3)

Ja, det kommer ni att veta automatiskt snart

8:41

S… Speaker 1 (del 3)

så det är inga problem.

8:42

S… Speaker 1 (del 3)

Det är första och andra här och sen är det tredje och sen fjärde.

8:46

S… Speaker 1 (del 3)

Det är bara två stycken där och sen tredje och fjärde.

8:50

S… Speaker 1 (del 3)

Det är hårdrummen här i hjärnan.

8:54

S… Speaker 1 (del 3)

När ni tittar på modeller så ser ni de två hjärnhalvorna

8:59

S… Speaker 1 (del 3)

och så är det lite mellanrum där.

9:03

S… Speaker 1 (del 3)

Ventrikel kommer ni att stötta på även när det gäller magsäcken.

9:06

S… Speaker 1 (del 3)

Magsäcken heter ventrikel för det är ju ett hålrum där.

9:09

S… Speaker 1 (del 3)

Och ventriklarna i kamrarna i hjärtat är ju också

9:13

S… Speaker 6 (del 3)

hålrum,

9:14

S… Speaker 1 (del 3)

därför heter de också ventriklar.

9:16

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är ett allmänt ord.

9:17

S… Speaker 1 (del 3)

Där har ni ytterligare ett ord som ni då kan använda.

9:20

S… Speaker 1 (del 3)

Bara för att ni vet det så fattar ni att hålrum,

9:23

S… Speaker 1 (del 3)

det är tydligen så man benämnade det.

9:25

S… Speaker 1 (del 3)

Till slut det här språket,

9:27

S… Speaker 1 (del 3)

det finns ju inte oändligt många ord så ni kommer lära er det här ganska snabbt.

9:34

S… Speaker 1 (del 3)

Här har vi ytterligare då,

9:36

S… Speaker 1 (del 3)

dels var den där sublospinalvätskan.

9:38

S… Speaker 1 (del 3)

Här är lite exempel på att man ska tillämma bort.

9:42

S… Speaker 1 (del 3)

Vi har ju så fort vi har en vävnad någonstans och även då hjärnan är

9:46

S… Speaker 1 (del 3)

ju en vävnad så måste det komma blod till hjärnan.

9:49

S… Speaker 1 (del 3)

För vi måste få syre.

9:51

S… Speaker 1 (del 3)

Det måste också tas bort syrefattigt blod från hjärnan

9:55

S… Speaker 1 (del 3)

när det där har släppt ifrån sig syret.

10:00

S… Speaker 1 (del 3)

Då har vi ett väldigt utvecklat vensystem i hjärnan.

10:03

S… Speaker 1 (del 3)

Det är till och med så att venerna som säkerhetsventil

10:08

S… Speaker 6 (del 3)

går igenom skallbasen.

10:10

S… Speaker 1 (del 3)

Eller skallen ska jag säga,

10:12

S… Speaker 1 (del 3)

inte skallbasen utan skallen.

10:15

S… Speaker 1 (del 3)

Så det finns alltså vener som går in och

10:19

S… Speaker 1 (del 3)

ut här.

10:20

S… Speaker 1 (del 3)

Varför har man så då?

10:22

S… Speaker 1 (del 3)

Venöst blod vill man väl inte ha om det redan är venöst blod så att säga?

10:26

S… Speaker 1 (del 3)

Nej, men det kan vara så här att om vi får för högt intrakraniellt tryck,

10:30

S… Speaker 1 (del 3)

att det blir för högt tryck på något sätt inne i hjärnan,

10:33

S… Speaker 1 (del 3)

då kan det bli så drastiskt högt tryck att man faktiskt måste

10:37

S… Speaker 1 (del 3)

kapa bort en bit av skallbenet

10:42

S… Speaker 1 (del 3)

så att hjärnan får plats.

10:44

S… Speaker 1 (del 3)

När kan det bli så här då?

10:46

S… Speaker 1 (del 3)

Efter trauma kan det bli så.

10:48

S… Speaker 1 (del 3)

Om det bara är lite grann,

10:50

S… Speaker 1 (del 3)

då kan alltså blodet skjuntas utåt eller inåt så att om man är

10:54

S… Speaker 1 (del 3)

väldigt akut så kan blodet ta en annan väg.

10:58

S… Speaker 1 (del 3)

Det här venösa blodet kan gå på utsidan istället till vena

11:02

S… Speaker 1 (del 3)

jugularis externan istället för vena jugularis

11:07

S… Speaker 1 (del 3)

interna som allt tömmer sig in på insidan.

11:10

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är bara att det tar en annan väg,

11:12

S… Speaker 1 (del 3)

det har inte en sån funktion.

11:14

S… Speaker 1 (del 3)

Men det tar en annan väg.

11:17

S… Speaker 1 (del 3)

När det gäller arterna så har man inte ett sådant skjumpningssystem.

11:21

S… Speaker 1 (del 3)

Arterna,

11:23

S… Speaker 1 (del 3)

allt blod som kommer till hjärnan här är från arteria

11:27

S… Speaker 1 (del 3)

carotis interna som går upp här i hjärnan.

11:31

S… Speaker 1 (del 3)

Och som har det här circulus villisi

11:35

S… Speaker 1 (del 3)

som det fanns en bild på förut.

11:37

S… Speaker 1 (del 3)

Jag tror inte jag nämnde det men det finns en bild i alla fall i hela.

11:42

S… Speaker 1 (del 3)

Vi kan titta på denna idag.

11:43

S… Speaker 7 (del 3)

Är det bra att kunna alla de här termona?

11:46

S… Speaker 1 (del 3)

Ja,

11:47

S… Speaker 1 (del 3)

fast den här bilden är lite överkurs.

11:49

S… Speaker 1 (del 3)

Det här är mer för att man mer förstår så man kan gå tillbaka och okej.

11:53

S… Speaker 1 (del 3)

Om ni vill hjälpa av den här bilden så jättebra.

11:57

S… Speaker 1 (del 3)

Om det inte blir det så är den bara förvirra oss och strumpa i.

11:59

S… Speaker 1 (del 3)

Lite så.

12:01

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är så med det här nu.

12:04

S… Speaker 1 (del 3)

Det är meningen att ni ska få med er det viktigaste härifrån.

12:09

S… Speaker 1 (del 3)

Och idag så är det här en orientering inom nervsystemet.

12:13

S… Speaker 1 (del 3)

Så idag så får ni er en dusch så att säga.

12:15

S… Speaker 1 (del 3)

Sen kommer vi skriva ner det viktigaste och så på den här andra föreläsningen.

12:19

S… Speaker 3 (del 3)

Ja,

12:22

S… Speaker 1 (del 3)

här har vi då också olika delar av hjärnan.

12:27

S… Speaker 1 (del 3)

Man ska komma ihåg att i hjärnan så är det hela tiden massor med

12:31

S… Speaker 1 (del 3)

olika nervceller.

12:33

S… Speaker 1 (del 3)

Alla delar i hjärnan här består av nervceller.

12:37

S… Speaker 1 (del 3)

Det här är själva hjärnstammen.

12:41

S… Speaker 1 (del 3)

Det är den här delen.

12:43

S… Speaker 1 (del 3)

Hjärnstammen är den delen som hör

12:47

S… Speaker 1 (del 3)

ihop med ryggmargen här nere och hjärnan här uppe.

12:51

S… Speaker 1 (del 3)

Och vi har Cervellum här.

12:52

S… Speaker 1 (del 3)

Cervellum är med lillhjärnan då.

12:55

S… Speaker 1 (del 3)

Den är med mycket för att koordinera rörelser

12:59

S… Speaker 1 (del 3)

och den är också med mycket vid balans.

13:04

S… Speaker 1 (del 3)

Hur ska den kunna vara med vid balans?

13:06

S… Speaker 1 (del 3)

Det går en massa signaler om jag till exempel ska röra benet där.

13:10

S… Speaker 1 (del 3)

Då går det samtidigt någonstans här så går det

13:14

S… Speaker 1 (del 3)

en signal ner till mitt ben.

13:16

S… Speaker 1 (del 3)

Då får Cervellum samtidigt,

13:19

S… Speaker 1 (del 3)

när jag bara tänkt tanken att jag ska röra det här så får Cervellum en

13:23

S… Speaker 1 (del 3)

signal också som säger nu kommer

13:27

S… Speaker 1 (del 3)

hon att ta sitt ben där.

13:29

S… Speaker 1 (del 3)

Om hon siktar dit fast hon skulle dit,

13:33

S… Speaker 1 (del 3)

då måste du korrigera det där,

13:35

S… Speaker 1 (del 3)

annars kommer det att gå fel här.

13:38

S… Speaker 1 (del 3)

Och hur ska de kunna korrigera där då?

13:41

S… Speaker 1 (del 3)

Jo, därför att det går också signaler till ryggmärksnivå från

13:45

S… Speaker 1 (del 3)

cerebellum.

13:46

S… Speaker 1 (del 3)

Men det är också så att så fort jag gör den här rörelsen

13:50

S… Speaker 1 (del 3)

då går det en afferent signal också till cerebellum så att den har chans

13:55

S… Speaker 1 (del 3)

att skicka ut signaler så att den verkligen justerar det här.

13:57

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är väldigt komplext men ganska logiskt.

14:02

S… Speaker 1 (del 3)

Men så fort man säger att någonting är inblandat så måste

14:06

S… Speaker 1 (del 3)

det gå en nervsignal.

14:09

S… Speaker 1 (del 3)

Sen har vi de här olika delarna av hjärnstammen

14:14

S… Speaker 1 (del 3)

som är både vid motorik och sensorik

14:18

S… Speaker 1 (del 3)

och vid andning till exempel.

14:20

S… Speaker 1 (del 3)

Sen har vi olika kärnor i hjärnan som

14:24

S… Speaker 1 (del 3)

är inblandade vid motorik.

14:27

S… Speaker 1 (del 3)

Till exempel,

14:29

S… Speaker 1 (del 3)

då har vi alla de här fetamen,

14:32

S… Speaker 1 (del 3)

Nucleus caudatus och så.

14:33

S… Speaker 1 (del 3)

De här kärnorna,

14:35

S… Speaker 1 (del 3)

de är kärnor.

14:37

S… Speaker 1 (del 3)

Här syns de lite rosa och lila här.

14:39

S… Speaker 1 (del 3)

Globus pallidus till exempel.

14:43

S… Speaker 1 (del 3)

De här har jättestor betydelse vid Parkinsons sjukdom.

14:48

S… Speaker 1 (del 3)

och de har en jättestor betydelse i att kunna sätta

14:52

S… Speaker 1 (del 3)

igång om jag tänker såhär,

14:53

S… Speaker 1 (del 3)

nu ska jag gå hitåt.

14:54

S… Speaker 1 (del 3)

Då går det först till en signal från cortex,

14:57

S… Speaker 1 (del 3)

ner till basala ganglerna,

14:59

S… Speaker 1 (del 3)

tillbaka till...

15:00

S… Speaker 1 (del 3)

och sen så går det ändå en signal till mina busskläder.

15:04

S… Speaker 1 (del 3)

Så att det först blir en liten konferens mellan kortex och basala

15:08

S… Speaker 1 (del 3)

ganglurna och sen så får du den här signalen.

15:11

S… Speaker 1 (del 3)

Och om det inte funkar där i basala ganglurna,

15:14

S… Speaker 1 (del 3)

då får jag jättegångsättningssvårigheter.

15:18

S… Speaker 1 (del 3)

Det blir såhär,

15:18

S… Speaker 1 (del 3)

man vet inte om man ska börja eller inte.

15:22

S… Speaker 1 (del 3)

Det är inte så att personligheten har blivit så att de inte vet

15:26

S… Speaker 1 (del 3)

om de ska börja eller inte vid Parkinson,

15:28

S… Speaker 1 (del 3)

utan det är själva musklerna som får fel information hela tiden.

15:31

S… Speaker 1 (del 3)

Man tror att de kanske ska börja,

15:33

S… Speaker 8 (del 3)

men de börjar ju inte,

15:34

S… Speaker 1 (del 3)

och så får man det här vidotrem och man står och skakar.

15:37

S… Speaker 4 (del 3)

Och så igångsättningsvårigheten,

15:39

S… Speaker 1 (del 3)

det kommer man inte att sätta igång.

15:41

S… Speaker 1 (del 3)

Men har de väl kommit igång,

15:42

S… Speaker 1 (del 3)

då kan de plötsligt gå hur snabbt som helst,

15:45

S… Speaker 1 (del 3)

så man nästan inte hänger med dem.

15:46

S… Speaker 1 (del 3)

Så det behöver inte vara så att parker som patienter har jättesvårt

15:51

S… Speaker 1 (del 3)

att gå, men de har svårt att sätta igång det hela.

15:54

S… Speaker 1 (del 3)

Sen är det alltid i olika grader och så.

15:57

S… Speaker 1 (del 3)

De här basala gangliorna,

15:59

S… Speaker 1 (del 3)

de är med alltså i motorik.

16:01

S… Speaker 1 (del 3)

Det här är centrala kärnor,

16:04

S… Speaker 1 (del 3)

säger man.

16:04

S… Speaker 1 (del 3)

Och kärnor,

16:05

S… Speaker 1 (del 3)

det är någonting som ganglion

16:09

S… Speaker 1 (del 3)

och kärna är samma sak i nervsystemet.

16:13

S… Speaker 1 (del 3)

Och det är ju inte cellkärna.

16:15

S… Speaker 1 (del 3)

Cellkärna är någonting annat.

16:16

S… Speaker 1 (del 3)

Ni vet, alla celler har ju en cellkärna.

16:19

S… Speaker 1 (del 3)

Men en kärna i centrala nervsystemet är massor med nervcellskroppar

16:24

S… Speaker 4 (del 3)

som då ligger,

16:25

S… Speaker 1 (del 3)

har ansamlats på ett ställe och bildar som en klump.

16:29

S… Speaker 1 (del 3)

Sen går ju axon.

16:30

S… Speaker 1 (del 3)

Axon är ju mycket smalare därifrån så då blev det en klump först

16:34

S… Speaker 1 (del 3)

när alla började.

16:35

S… Speaker 1 (del 3)

Så att därför så kallas det

16:39

S… Speaker 1 (del 3)

för...

16:40

S… Speaker 1 (del 3)

Inte därför det kallas för Tjärna eller Gangio.

16:43

S… Speaker 1 (del 3)

Traditionellt sett kallas alla nervcellsansamlingar

16:49

S… Speaker 1 (del 3)

för Gangio ute i periferin.

16:53

S… Speaker 1 (del 3)

Men undantagsvis så har vi de här basala ganglerna som egentligen då skulle heta

16:57

S… Speaker 1 (del 3)

basala kärnorna.

16:58

S… Speaker 1 (del 3)

Men man tyckte att basala gangler,

17:01

S… Speaker 1 (del 3)

vi som håller på med Parkinson,

17:02

S… Speaker 1 (del 3)

de ska med sannhet av gangler,

17:04

S… Speaker 1 (del 3)

så vet man att basala gangler alltid kopplas ihop med Parkinsons

17:08

S… Speaker 1 (del 3)

sjukdom.

17:09

S… Speaker 4 (del 3)

Nej,

17:09

S… Speaker 1 (del 3)

det var ingen propaganda så från de forskarna.

17:12

S… Speaker 1 (del 3)

Men man har traditionellt sett kallas det för gangler vid

17:17

S… Speaker 8 (del 3)

den här sjukdomen.

17:21

S… Speaker 1 (del 3)

Okej, vi har ju olika delar av hjärnan som processar

17:26

S… Speaker 1 (del 3)

olika saker.

17:27

S… Speaker 1 (del 3)

Och det här är ju någonting som är väldigt centralt för det när

17:31

S… Speaker 1 (del 3)

man ska förstå senare blödningar,

17:34

S… Speaker 1 (del 3)

vad det har för effekter.

17:35

S… Speaker 1 (del 3)

Vi ska diagnostisera olika och gissa var

17:39

S… Speaker 1 (del 3)

är den här blödningen någonstans.

17:42

S… Speaker 1 (del 3)

Hur kan jag gissa det då?

17:43

S… Speaker 1 (del 3)

Ja, det är ju så att det här är frontalt,

17:46

S… Speaker 1 (del 3)

det här är på fram till och det här är bak till.

17:50

S… Speaker 1 (del 3)

Och då är det så här att om jag stimulerar elektriskt

17:54

S… Speaker 1 (del 3)

hjärnan, om jag tar en elektrod och stimulerar elektriskt här på mig i

17:59

S… Speaker 1 (del 3)

cortex,

17:59

S… Speaker 1 (del 3)

vi sticker in här och opererar in elektroder och så stimulerar vi där.

18:02

S… Speaker 1 (del 3)

Vad kommer hända då här i synkortex?

18:05

S… Speaker 1 (del 3)

Jo, då kommer jag säga att nu när ni stimulerar det här så kommer jag se

18:09

S… Speaker 1 (del 3)

gult och nu ser jag grönt och så ser man olika grejer.

18:13

S… Speaker 1 (del 3)

Om jag istället opererar in elektroder här i hörselkortex,

18:18

S… Speaker 1 (del 3)

på temporalloben,

18:19

S… Speaker 1 (del 3)

då kommer jag istället att se eller höra olika saker.

18:24

S… Speaker 1 (del 3)

Eller om frontalt här,

18:26

S… Speaker 1 (del 3)

då kanske jag börjar rycka i en arm eller så.

18:30

S… Speaker 1 (del 3)

Och det är därför att här är motoriska cortex,

18:34

S… Speaker 1 (del 3)

här har vi sensoriska cortex i palitaloben eller gästloben,

18:39

S… Speaker 5 (del 3)

här i synloben,

18:40

S… Speaker 1 (del 3)

bakloben så är det syn,

18:43

S… Speaker 1 (del 3)

och här i temporalloben

18:49

S… Speaker 1 (del 3)

då,

18:51

S… Speaker 1 (del 3)

tinningloben,

18:53

S… Speaker 1 (del 3)

där har vi då hörsel.

18:56

S… Speaker 1 (del 3)

Och då är det så att om jag har en blödning här i temporalloben

19:00

S… Speaker 1 (del 3)

då kommer det just kunna bli hörselfenomen.

19:03

S… Speaker 1 (del 3)

Det blir liksom inte motoriska fenomen på det sättet utan då blir det

19:07

S… Speaker 1 (del 3)

hörselfenomen.

19:08

S… Speaker 1 (del 3)

Eller om det kommer en blödning här i bakloven då kanske

19:12

S… Speaker 1 (del 3)

jag börjar se grönt eller gult mycket mer.

19:14

S… Speaker 1 (del 3)

Det blir blurrigt gult på något sätt.

19:18

S… Speaker 1 (del 3)

Så då kan man alltså härleda de här symptomen för att olika delar

19:22

S… Speaker 1 (del 3)

av hjärnan tar hand om olika signaler.

19:29

S… Speaker 6 (del 3)

Så om man har dålig hörsel eller att man får sämre hörsel när

19:33

S… Speaker 6 (del 3)

man blir äldre, är det för att temporalloben har påverkats på?

19:37

S… Speaker 1 (del 3)

Ja,

19:38

S… Speaker 1 (del 3)

det är en jättebra fråga.

19:39

S… Speaker 1 (del 3)

Om man har nedsatt hörsel beror det på

19:43

S… Speaker 1 (del 3)

att det blir något fel här i temporalloben.

19:46

S… Speaker 1 (del 3)

Det kan det vara.

19:47

S… Speaker 1 (del 3)

Och då har man en central skada.

19:50

S… Speaker 1 (del 3)

Men det kan ju också vara så att det är något fel på trumhinnan för att det är en

19:54

S… Speaker 1 (del 3)

massa R på trumhinnan sedan du har haft infektioner eller sådär.

19:58

S… Speaker 1 (del 3)

Och det kan vara andra grejer i örat

20:02

S… Speaker 1 (del 3)

som det är fel på.

20:04

S… Speaker 1 (del 3)

Så det behöver inte vara centralt.

20:06

S… Speaker 1 (del 3)

Men det kan vara det.

20:09

S… Speaker 7 (del 3)

Kan man bli blind om man får slag i bakhuvudet?

20:12

S… Speaker 1 (del 3)

Ja, det kan man.

20:13

S… Speaker 1 (del 3)

Man kan alltså ha en central blindhet eller det kan vara fel i

20:17

S… Speaker 1 (del 3)

perifert i ögat på olika sätt.

20:20

S… Speaker 1 (del 3)

Så det är olika typer av blindhet.

20:28

S… Speaker 1 (del 3)

Och det kan ju också vara så i diagnostisk när vi undrar varför kan patienten

20:32

S… Speaker 1 (del 3)

inte gå?

20:32

S… Speaker 1 (del 3)

Det verkar ju som när vi mäter på alla perifera

20:36

S… Speaker 1 (del 3)

nerver och muskler att det funkar jättebra att se ut som patienten

20:41

S… Speaker 4 (del 3)

skulle kunna gå hur bra som helst.

20:42

S… Speaker 1 (del 3)

Men så visar det sig att det är någonting fel i ryggmärgen eller faktiskt fel i motorvården.

20:47

S… Speaker 1 (del 3)

Så att det kan bli fel

20:51

S… Speaker 1 (del 3)

på olika ställen.

20:52

S… Speaker 1 (del 3)

Men det här är väldigt...

20:55

S… Speaker 1 (del 3)

centralt med de centrala delarna av nervsystemet och vad de

20:59

S… Speaker 1 (del 3)

processar för typ av information.

21:01

S… Speaker 1 (del 3)

Här ser vi ytterligare

21:06

S… Speaker 1 (del 3)

att det faktiskt är olika ställen till och med.

21:08

S… Speaker 1 (del 3)

Man har alltså lite konstnärligt här plottat

21:13

S… Speaker 1 (del 3)

den här centrala delen som har

21:18

S… Speaker 1 (del 3)

med sensorik att göra och den här röda delen för

21:22

S… Speaker 3 (del 3)

motorik.

21:23

S… Speaker 1 (del 3)

Och så ser man här ett snitt på hjärnan och så ser man väldigt nära den här

21:28

S… Speaker 1 (del 3)

centralfåran här.

21:29

S… Speaker 2 (del 3)

Så är det benet,

21:30

S… Speaker 1 (del 3)

sen är det bålen,

21:31

S… Speaker 1 (del 3)

ansiktet och sen handen som tar en jättestor del av det

21:35

S… Speaker 1 (del 3)

här. Och sen så har vi väldigt stor

21:39

S… Speaker 1 (del 3)

del som ansiktet har där och så munnen.

21:42

S… Speaker 1 (del 3)

Kan vi berätta för

21:46

S… Speaker 1 (del 3)

kompisen?

Opsomming

Vra Kunsmatige inteligensie oor hierdie teks